Typ bara jag...

Jag pratade lite med Sussi om det här med bloggandet. Angående mina funderinger på huruvida jag vill blogga eller inte. Jag älskar att skriva och har alltid gjort det. Det var också anledningen till att jag läste journalistik på gymnasiet. Det jag skriver här är inte av högsta klass, det är jag väl medveten om. Hade jag mer tid hade jag kanske kunnat slipa lite mer på texterna och göra de mer intressanta osv. Det har jag dock varken ork eller tid till, tyvärr. Detta anser jag dock inte vara ett problem när det gäller att blogga. En blogg handlar om att skriva om saker som finns i mitt liv och i mina tankar och för att göra det måste det gå fort. Mina tankar försvinner ganska fort, ska ni veta.

Iallafall, det jag vill komma till är att bloggandet handlar om skrivandet. Eftersom det är skrivandet jag vill åt så skulle jag kunna skriva utan mottagare. Det blir då mer av en dagbok för mig själv. Skulle det gå? Jag tror inte det om jag ska vara ärlig. Det är nämligen mottagandet som motiverar mig till att skriva. Om jag inte visste att ni läste så skulle jag nog inte skriva. Alltså, är det verkligen skrivandet jag vill åt? Eller är det bekräftelsen? Eller uppmärksamheten? Vad är det jag vill med den här bloggen? Det måste jag komma fram till.

Eller...

... så struntar jag i det och skriver tills jag dör. Vad säger ni?