Det blev okej
Det började med att jag inte kunde somna inatt. Sedan fortsatte det med att jag när jag väl somnade inte vaknade, alltså försov jag mig. Men ingen fara på taket, jag slängde på mig kläderna, tog en snabbtitt i spegeln och hoppade på cykeln. Hann inte äta frukost men va fasiken, det klarar jag mig utan. Sedan fortsatte det med att jag cyklade fort som en gris och blev svettig som efter ett träningspass. Väl framme kommer jag på att jag har glömt lunchen hemma. Så sitter jag där, ändå för tidig, svettig, hungrig och utan matlåda i väskan. Då kände jag: NU kan det bara bli bättre.
Det blev okej.
Kommentarer
Trackback