Kissnödig
Ni vet när man är så där äckligt jävla kissnödig så att det värker i hela kroppen? Så där så att minsta lilla rörelse gör att det ryser till i hela dig? Så var jag ikväll på vägen hem. Det är nog bland det värsta man kan vara med om, ja om man bortser från allt det där vanliga hemska som man kan vara med om. Ni förstår eller hur? Bra. Jag tror det. Jag tror att jag bara har smarta läsare här, med några undantag. Men allt har ju undantag. Men ni är smarta överlag så jag tror ni fattar.
Hursomhelst så fick jag genomlida att vänta på bussen, bussresan hem och promenaden från bussen in till mig med den här känslan. Känslan av att hela kroppen håller på att explodera.
MEN så kommer det. Den andra känslan. Nämligen känslan av att släppa. Känslan av att äntligen låta kroppen återgå till sitt normala tillstånd.
Känslan av att kissa.
Det var det.
God natt.
