Vilken fjant jag är!
Nu har jag vaknat igen. Fick en liten släng av illamående men det har gått över nu. När man är hemma så här mitt på dagen så finns det möjlighet att se alla dåliga serier som går mitt på dagen. Till exempel Våra bästa år. Men den serien kan jag inte se ens en minut av innan illamåendet kommer tillbaka. Men ett program som jag däremot tittar på är Oprah. Ofta när jag tittar på hennes program så gråter jag. Speciellt om jag är inne den mest känslosamma perioden i månaden. Det är otroligt hur lätt jag gråter då. Till allt. Precis allt.
Tillbaka till Oprah. Man kan ju tycka att det åtminstone ska handla om något sorgligt, till exempel att någon är sjuk som är där och pratar, eller om någon familj som har förlorat allt. Eller att det är superlyckligt, att någon vinner massa pengar eller att familjen som förlorade huset i orkanen får tillbaka allt. Ja men ni vet så där amerikansk som lycka kan vara ibland.
Men nej nej, idag handlar det om en 14-årig tjej som tydligen är stor bland barn och ungdomar i USA. Hon är disneys nya stjärna. Typ. Ja men så hade 100 barn kommit dit för att de trodde att de skulle tävla om vem som älskade Hannah Montana mest. Ja och så kom ju så klart den här Hannah dit och alla började skrika och gråta och blev helt galna. Ja och då börjar ju jag gråta. Såklart. 
