Typ bara jag...

Jag vet att jag borde lägga ner den här bloggen. Den ger inget längre. Men ändå så känns den som en liten trygghet. Fånigt va?! Jag har släppt alla tankar på att jag måste skriva, men vill jag skriva så gör jag det och då är det alltid bra att ha den kvar som en liten reserv. Ni vet, som när man träffar en kille och trots att den killen inte är den perfekt så hör man av sig då och då för att vid nödläge ha en reserv. Ni vet va?

Jag sitter och skriver förord nu iallafall. Vilka vi vill tacka och så. Någon som vill tackas? Höhöhö. Vi tackar ju självklart vår söta handledare. Kommer ni ihåg hur jag beskrev honom som ryssen i Sex and the city? På tisdag ska vi ut och ta en öl med honom. Skoj.

Jaha mer då? Ikväll ska jag på teater. Dumb Show heter den. Morfar, du undrade vilken scen den var på.... den går på stora. "Joe Penhalls pjäs är en svart komedi om ett samhälle där empati och personlig moral ersätts av jakt på pengar och berömmelse." Så står det på hemsidan. Blir nog bra det.

Nu, tillbaka till tackandet. Känner mig proffsig när jag skriver om vilka vi vill tacka. Som att jag skrivit en bok, typ.